Ni ska veta att jag älskar att baka bröd, det är en passion som alltid har funnits i mig, bröd är livet, finns inget bättre än det. Klart att vi också behöver pengar och att det ger oss en känsla av trygghet, men tror på mig, pengar är inte allt i detta livet.
Ett ex på det:
Om jag hade 500kr in min hand eller en limpa nybakat bröd, vad skulle du helst vilja ha? Jag gissar att dom flesta hade tagit pengarna. Klart hade du tyckt, med pengarna hade jag kunnat köpa bröd. Men det var inte frågan ;-) frågan var, vad skulle du helst vilja ha, pengar eller bröd? Ta dom 500 kronorna och ät dom, smakar det? Nej, jag tror inte det. Men bröd kan du äta, och det finns inget som smakar bättre än ett nybakat bröd som kommer direkt från ugnen och som är bakat med kärlek. Här och nu har jag bevisat för dig att bröd är mer värt än pengar. För bröd kan du äta men inte pengarna, bröd har ett större värde i längden än pengar, bröd mättar. Glöm aldrig det!!
Jag träffade på Richard Olsson för inte så länge sedan, för er som inte vet vem han är, så är han programledare för "Vem vet mest". Vi hade en trevlig pratstund tillsammans i "brödets namn" som han tyckte var intressant att lyssna på, efter vår lilla gemensamma stund kallade han mig för "Brödarkeolog" jag bara skrattade och tog emot det som ett komplimang. Kul kille!!
För att återgå till brödet, att baka bröd är en otroligt befriande känsla som inte kan förklaras med ord, det är något som ska upplevas med sin egen kropp. Tänk att få blanda grundelementer som finns i naturen som mjöl, salt, jäst, surdeg och vatten och skapa liv genom dina händer. Helt fantastiskt, skulle vilja att alla skulle få uppleva denna känsla, obetalbart. Men för att komma så nära den känslan som möjligt har jag en liten historia för er, som är tagen av en bok som bara handlar om kärleken till bröd.
KÄRLEK ÄR ATT BAKA BRÖD
”Kärlek är att baka bröd. Och kanske är det här allt börjar med denna historia. För Kärlek är för Jonas, när han sitter där på stolen i köket och ser sin vackra fru baka, hur hon ältar degen med en träslev och arbetar med hela kroppen, och han talar med henne om väder och vind och om dagen som ännu inte är till ända, ser henne knåda degen smidigt och får röda kinder av det. Och Magrethe ser på honom och ler, hon tycker om att han sitter där på stolen och håller henne sällskap och hon kommer fram till honom, stryker honom över kinden med ett mjöligt finger och ger honom en kram. Och äntligen utför hon de sista knådtagen, innan hon strör lite mjöl över och sätter degen till jäsning och vänder sig mot honom och ler och drar blusen över huvudet och tar hans hand för att dra med honom in i sovrummet för att älska med honom länge - så lång tid det tar för en deg att jäsa. Och Jonas vet att de kommer att bli ett gott bröd.”
-Carmelo Dibartolo
Har följt din blogg i några dagar och är helt fast;-)...
SvaraRaderaTack,vem du nu än är ;-)
SvaraRadera