Tid, just nu har jag ont om tid, känns som allt bara flyger förbi en. Vaknar tidigt på morgonen och plötsligt är det mörkt och klockan är mycket igen. Var tar tiden vägen? Jesus...fattar ingenting...även mina vänner tror att jag har börjat ignorera dem. Hinner knappt med det jag vill...ibland önskade jag att dagen hade 48 timmar istället för 24. Hoppas att all denna "effort" ger resultat snart, för jag behöver verkligen något positivt som motivera mig för att gå vidare. Jag ger inte upp så lätt, aldrig!
Är bara en av de typerna som när jag sätter igång något glömmer jag även bort att äta och dricka. För jag vill komma så långt som möjligt i mitt projekt. Tur att jag bakar bröd..så jag kommer nog överleva. Till alla er där ute, ibland är man som man säger på engelska "cut off from the rest" och sen kommer man tillbaka mer levande än förut och med ett stort leendet på läpparna, och då vet alla att man har lyckats! Så mina vänner, ha tålamod och vänta på mitt leende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar