tisdag 20 november 2012
Mitt namn är människa
Jag har många fäder. Jag har många mammor, och jag har många systrar och jag har många bröder.
Mina fäder är svarta och mina mammor är gula och mina bröder är röda och mina systrar är ljusa.
Jag är mer än 10.000 år gammal och mitt namn är människa!
Jag lever av ljus, jag andas luften och jag bor med kärlek, och jag lever av bröd.
Jag har två ögon och kan se allt. Jag har två öron och kan förstå allt.
Vi har en fiende. Han tar dagen, Han bor i vårt arbete, och han tar liv av våra krafter. Han har två ögon, men han vill inte se och han har två öron men vill inte förstår.
Jag vet att vi kommer att kämpa, jag vet att vi kommer att vinna. Jag vet att vi lever, och vi kommer att älska varandra. Planeten Jorden kommer att tillhöra oss alla, och var och en kommer att ha vad han behöver. Och det kommer att ta 10.000 år mer, för tiden är mogen.
Anteckningar:
Med "fienden", som jag nämner i texten, tänker jag på, människor som lever ifrån "folkets krafter", på 60-talet "kapitalistiska" med detta menas att det är människor som bekämpar sig själva.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar